Under glastaket


Ian Rankin
januari 30, 2015, 2:58 e m
Filed under: Boktips, Författare, Nyheter

Knutar och kors av Ian Rankin (Modernista 2014)

 

Det här är den första boken i serien om kommissarie Rebus, som nu publicerats för första gången på svenska, originalet kom ut 1987. Jag hade fullständigt missat att det fanns en bok före ”Svarta sinnen” om Rebus, så jag ser det som en mycket positiv överraskning. Många svar på Rebus förflutna kommer fram i ”Knutar och kors” , hans tid i ett specialförband i armén, det ansträngda förhållandet till sin familj och speciellt brodern förtydligas.

 

Staden Edinburgh , dess historia, nutid, stämningar och människor står även denna gång i centrum . Kommissarie Rebus får flera anonyma brev skickade till sig med knutar på snören, tändstickor i kors och obskyra medelanden. Två flickor har mördats och en är försvunnen. Rebus kopplar först inte ihop de anonyma breven med morden och försvinnandet, men hans förflutna i armén hinner tillslut ikapp honom på ett otäckt sätt och han tvingas minnas sin hemska tid i ett specialförband där han var utsatt för extrema påfrestningar.

 

Ian Rankin är bland de bästa i deckargenren med spännande handling, intressanta och levande personbeskrivningar och fina miljöskildringar. Läs denna bok den första i serien om Kommissarie Rebus.

 

 

/Magnus Grehn

 

rankin



Huset Longbourn – Jo Baker
maj 13, 2014, 8:51 f m
Filed under: Boktips, Nyheter

Huset_Lonbourn

 

 

Huset Longbourn” är en historisk roman som utspelar sig under 1800-talets England. Det är Jane Austins ”Stolthet och fördom” ur tjänstefolkets synvinkel. Lite ”Stolthet och Fördom” möter ”Downton Abby”.

 

 

 

 

 

 

 

Man får följa med och se hur familjen Bennets tjänare arbetar hårt i stall och kök medan de unga damerna Bennet finns i sina salonger. Man får parallellt till Elizabeths och Darcys kärlekshistoria följa den nya vinkeln i berättelsen, Sarahs kärlekshistoria med James. Vem  är egentligen den nya betjänten som dök upp en kväll? Austins värld beskrivs med en brutal verklighet som livet var under 1800-talet med löss, blod och stinkande pottor. En mörkare värld av fattigdom och utsatthet beskrivs som inte syns i Austins klassiska roman. Berättarperspektivet skiftar mellan jungfrun Sarah, hushållerskan Mrs. Hill och den nya mystiska betjänten James. Förutom dessa har vi även Mr. Hill som är Mrs. Hills man och betjänt på Longbourn, Polly en ung föräldralös jungfru och Ptolemy Bingley som är betjänt på Netherfield.

 Jo Baker utvecklar och fördjupar Jane Austins klassiker och ger verkligen familjen Bennets hem Longbourn och dess tjänstefolk liv. Sammanfattningsvis är det en fängslande, vacker och (hemskt) verklig berättelse om tjänstefolket på Longbourn. Det märks att Jo Baker har gjort sin bakgrundsforskning, en toppen bok helt enkelt! Läs!

 Det finns en växande trend att skriva vidare berättelser av klassiker. Förlaget HarperCollins har just nu en storsatsning som heter ”The Austin Project” där sex stycken vidare berättelser av Jane Austins verk kommer ges ut. Något att se fram emot!

/Emelie Kallin



Willy Vlautin – Leon on Pete
april 29, 2014, 9:31 f m
Filed under: Nyheter

leanonACharley Thompson och hans far flyttar från Spokane till Portland, Oregon. De har flyttat runt mycket och Charley har bytt skola flera gånger. Charley tränar och springer för att ta plats i sin kommande skolas fotbollslag till hösten, men ännu är det sommar. Sin mamma har han inte sett på flera år och pappan jobbar som truckförare på en fraktfirma i staden. Charley driver omkring ensam och utan vänner på jakt efter ett jobb innan skolan ska börja. Ibland går det dagar utan att han ser sin far som har många kvinnoaffärer. Pappan har börjat vänsterprassla med en arbetskamrat och det ska visa sig få en dödlig utgång. Pappan blir ihjälslagen av kvinnans man och Charley står ensam i världen förutom en faster som troligen bor i Wyoming. Till slut kommer ett tillfälle där Charley möter Del Montgomery – en sjuttioårig, lynnig, alkoholiserad och nyckfull man som tävlar med hästar på tredje klassens galoppbanor. Charley får ett stalledrängspass och får sköta hans hästar, och han fastnar för Lean on Pete som blir hans ögonsten. Del driver hästarna hårt – ben ryker, hästar skadas och skickas till slakt i Mexico. När Lean on Pete ska säljas och skickas till Mexico för slakt tar Charley ett avgörande beslut. Han stjäl Dels bil med släp och Lean on Pete. Han ska försöka  ta sig till sin faster i Wyoming på vinst eller förlust. Han hankar sig fram genom landet – stjäl bensin och mat. Till slut går bilen sönder och han och Lean on Pete fortsätter till fots i det heta landskapet…

 

Läs denna bra och spännande bok. Back Beauty möter Dickens och Charles Bukowski. Stilen är kärv och konkret och för tankarna till storheter som John Fante, Raymond Carver och Richard Ford.

 

Willy Vlautin är född 1967 och  uppväxt i Reno, Nevada under tuffa förhållande med sin mor och bror. Nu bor han i Scappoose, Oregon. Han har skrivit  fyra romaner – Motelllivet, Norrut och De fria. Han spelar även i bandet Richmond Fontaine.

 

/Magnus Grehn

 

 

 

motellA

 

norrutA

friaA

vlautinMA



Ny tidning till Barn & Unga
mars 11, 2014, 9:30 f m
Filed under: Nyheter, Unga vuxna, Ungdomar

Piraja

Nu har vi fått in Piraja som är elevernas egna tidning!

Den innehåller en mix av nytta, stort fokus ligger på livet efter gymnasiet och nöje, med en ambition är att vara Sveriges ledande inom nöje för ungdomar.



I tranans vändkrets – Intervju med Margareta Holgersson
februari 24, 2014, 4:33 e m
Filed under: Boktips, Författare, I tranans vändkrtets, Nyheter
M.Holgersson 1I tranans vändkrets. En intervju med Margareta Holgersson.
 
 
 
Jag har haft glädjen att träffa Margaretha Holgersson många gånger i mitt arbete som bibliotekarie på Tranås stadsbibliotek och genom åren  imponerats av hennes bildning, vänlighet och stora läsintresse. Margaretha har skrivet många artiklar om bibliotekets verksamhet genom åren. Hon har nyligen gått i pension efter en karriär som journalist. Innan hon gick i pension arbetade hon  på Tranås tidning. 
 
Berätta lite om dig själv. Är du uppvuxen i bygden? Var det journalist du ville bli som ung?
 
– Jag är uppvuxen i en liten by som heter Hålan i Trehörna, Östergötland, en mil utanför Tranås. Mina föräldrar drev lantbruk och vi ungar i byn hade få leksaker men var alltid sysselsatta med allt möjligt som vi hittade på. Om inte annat kunde vi reta den arge gubben Alfred som ständigt stod på vedbacken och högg ved medan han entonigt ”sjöng” sin ständiga ”ä-ä-ä-ä-ä-ä-ä-ä-ä-ä”-sång. Alfred fick sällan slag på de värsta plågoandarna eftersom han inte sprang så fort, men de ilskna kalkonerna som vi krigade mot brukade alltid vinna drabbningarna och jaga oss på flykten. Mina föräldrar var inte särskilt stränga, men vi gjorde inte som vi ville. Av skolkamrater ansågs jag särskilt lyckligt lottad som ibland fick en hel flaska Portello direkt vid drickabilen när mamma handlade, och en prinskorv när köttbilen kom!
– I mitt barndomshem fanns förutom mamma, pappa, min fem år äldre storasyster och jag också två ogifta morbröder och en moster som bodde på andra våningen men ingick i hushållet.
– Sedan 2002 bor jag återigen i mitt föräldrahem.
 
När visste du att du ville bli journalist? Vilka tidningar har du arbetat på?
 
– Jag hade aldrig några planer på att bli journalist, eftersom jag tidigt bestämde mig för att bli skådespelerska och senare ansågs vara begåvad på det området. Men efter studentexamen 1967 åkte jag till Paris och tillbringade två år där, och när jag kom hem erbjöds jag vikariat på Tranås-Posten där man av någon anledning jag nu glömt visste att jag skrev rätt bra. Därefter erbjöds jag jobb på Smålands Folkblad, som då hade redaktion i Tranås, och arbetade senare för samma tidning i Nässjö och Jönköping. När SmF gått i konkurs (läs: mördats) startade jag tillsammans med tre kolleger endagarstidningen Folkbladet Jönköping som vi drev i tolv år och där vi sakteliga kunde fördubbla personalstyrkan.  Stimulerande och roligt men också fruktansvärt mycket arbete och konflikter och 2004 hade ekonomin kommit till vägs ände, framförallt därför att tryckkostnaderna tredubblades när Expressen la ner sitt tryckeri i Jönköping. Lyckligtvis fick vi spekulanter på tidningen, Hallpressen tog över och den levde i ytterligare några år.
 
– Några månader sedan vi sålt fick jag ett vikariat på Tranås Tidning som pågick och pågick tills jag blev fast anställd och gick i pension för ett halvår sedan. Det var väldigt roligt att komma tillbaka till Tranås där allting började.
I tjugo år (eller mer?) har jag medarbetat i Radio Jönköping och fortsätter med det. Jag har också gjort en del program i Sveriges Radio P1.
 
Vad tror du om lokaltidningarnas utveckling? Upplagorna lär ha minskat för landsortspressen och tidningar som t ex. Corren satsar på att ta betalt på nätet. Vad tror du om det? Är det kombinationen av papperstidning och e-tjänster som är lösningen?
 
– Papperstidningarna, både lokalt och i riket, kommer nog tyvärr att fortsätta gå ner och ner och ner… Kombinationen papper/e-tjänster är ju nu vad som gäller, men om det håller i längden kan nog ingen svara på i nuläget.
Att ta betalt på nätet så att det lönar sig blir problematiskt när man redan vant folk vid att läsa gratis. Därför tror jag att kampen om annonserna blir helt avgörande.
 
Vad tror du allmänt om utvecklingen i branschen?
 
– Jag tror att nedgången tyvärr fortsätter. Det är olyckligt, eftersom tidspressen på nätet (”ut med allt fort fort fort…”) i kombination med ständiga personalåtstramningar gör att den motvikt seriösa media utgör mot all desinformation och vanföreställningar som numera sprids kommer i en svagare position. Att läsa välgjorda papperstidningar  blir kanske en lyxkomsumtion för fåtalet?
 
Hur har du fått ditt stora litteratur intresse?
 
– I mitt barndomshem fanns ett mycket litet men gediget bokbestånd med de svenska arbetarförfattarnas böcker. Jag slukade dem. Barn- och ungdomsavdelningen på skolbiblioteket i Trehörna var jag klar med redan i andra-tredje klass och jag tjatade mig då till att få börja låna från vuxenhyllorna. När jag som tolvåring flyttade till Tranås för att börja realskolan öppnade sig himmelriket: Tranås stadsbibliotek med en oöverskådlig mängd böcker! De allmänna gratis biblioteken i vårt land ska vi slåss för till sista blodsdroppen!
 
Vilka är dina favoritförfattare?
 
– Det varierar, jag har alltid någon ny favorit på gång samtidigt som jag behåller mina gamla. Jag är en typisk periodare som kan läsa hela författarskap i följd och alla biografier jag hittar om författaren i fråga. Men Moa Martinsson har alltid haft en särställning. Jag äger alla hennes böcker och har säkert läst dem alla mellan fem och tio gånger! När jag var tolv år hörde jag henne tala i Folkets Hus någonstans (Sommen? Tranås?) och jag har aldrig senare hört någon kunna berätta som hon. Jag slukar med samma aptit böcker av de svenska proletärförfattarna som böcker av den amerikanska beatgenerationens dito. Nu senast har jag plöjt Anne B Ragdes och Agnes von Krusenstjernas författarskap. Jag kan icke räkna dem alla, författarna jag älskar!
 
Vilka fem böcker skulle du rekommendera att läsa?
 
Moa Martinsson ”Vägen under stjärnorna”
P O Enquist ”Ett annat liv”
Jan Fridegård ”Lars Hård”
Jack Kerouac ”On the road”
August Strindberg ”Röda rummet”
 
Moa1
 
och några tusen andra…
 
Läsande av litteratur lär minska i landet, vad tror du tidningarna, biblioteken, skolan och andra bör göra för att öka läsningen?
 
 
– Tidningarna måste se till att deras journalister kan skriva! En snickare som inte kan hantera sin hammare finge lämna yrket direkt.  Jag har alltid tragglat med unga journalister som jag undervisat att ENDA vägen till att skriva bra är att läsa. MASSOR!
– Biblioteken gör ett bra jobb tycker jag. Skolan borde omedelbart införa en rad böcker som obligatorisk läsning i årskull efter årskull (lärarna kan ta bibliotekarier till hjälp i urvalet). På Handelshögskolan i Jönköping upptäckte professorn i ekonomi Leif Alsheimer för ett antal år sedan att toppstudenterna inte kunde stava, skrev som krattor, och hade dålig ordkunskap. Många av dem hade aldrig läst en skönlitterär bok! Han satte ihop en lång lista på skönlitterära verk och krävde att de skulle läsa dem. En efter en kom eleverna med tindrande ögon och berättade om hur otroligt spännande det var.
 
Vad gör du sedan du blivit pensionär?
 
– Sedan jag slutade arbeta läser jag ännu mer, eftersom jag har svårt att sova på nätterna. Från vår till höst ägnar jag mycket tid åt min trädgård om dagarna, och året om finns det alltid något som behöver göras med mitt gamla hus. Jag har fyra barnbarn som jag tycker om att vara med och som behöver alla möjliga sorters service av en ledig farmor… Jag umgås också så mycket som möjligt med mina närmaste vänner, vi är ett gäng som hållit ihop sedan tonåren. Vid råd och lägenhet reser jag gärna – närmaste planerna i den vägen är att äntligen göra besöket hos en väninna i Minnesota, USA.
 
Intervjuad av Magnus Grehn
 
 


Tre röster om Boktjuven av Markus Zusak
februari 20, 2014, 8:02 f m
Filed under: Nyheter

boktjuvenDudens ordbok
Tystnad
Betydelse: Avsaknaden av buller, ljud
Synonymer: Stillhet, ro, frid

All tystnad är inte fridfull, alla moln är inte vita, alla tyskar var inte nazister.

Boktjuven
”När döden berättar en historia måste du lyssna”.
Den är unik och du lever dig in i den. Karaktärerna är också unika och helt fantastiska. Historien är gripande och fenomenal.
”Mod bortom ord”. Fyra sidor: De som gillar Hitler, de som inte gillar Hitler, de som säger att de gillar Hitler och de som säger att de hatar honom.

Det som var bäst med Boktjuven och som var mest speciellt var att berättaren av L:s historia var Döden själv. Genom honom ficka man följa en ung flickas liv i Tyskland under Andra världskriget.
Boken framkallar alla möjliga känslor hos läsaren; kärlek, sorg, spänning, skratt.

 

P.s. Filmen har premiär den 28 februari. D.s.

/Boksnackare



Kartongerna på min vind – Göran Strömqvist
oktober 21, 2013, 2:34 e m
Filed under: Boktips, Författare, Lyrik, Nyheter

Göran Strömqvist läste några av sina dikter i augusti på Tranås stadsbibliotek när populär poesi släppte sitt första pappersnummer och ställde ut hos oss.  Jag har läst hans diktsamling ”Kartongerna på vinden” som jag tycker mycket om.  Kartongerna uppe på vinden får diktaren att förnimma det förflutna och känna dofter och smaker. Gamla foton, brev och saker i lådorna blir som tidsresor genom historien. En bra diktsamling om tidens flykt, åldrande, barndom, minnet och tingen från förr. Som en röd tråd genom dikterna går berättelsen om Odysseus.

På telefon

Nu slipper jag ringa

nu slipper jag svara,

efter åttio år slipper jag fråga

på vevtelefonen

på knapptelefonen

på mobiltelefonen.

Jag tömmer kartongen

vädrar ut och bäddar rent.

Göran Strömqvist är född 1927 och har publicerat flera fackböcker, två novellsamlingar och två diktböcker.

/Magnus Grehn

populär poesi 035populär poesi 033