Under glastaket


I TRANANS VÄNDKRETS – intervju med Peter Nyberg från Populär poesi
augusti 19, 2013, 9:18 f m
Filed under: Boktips, Evenemang, Författare, I tranans vändkrtets, Lyrik, Nyheter

Först ut i bibliotekets intervjuserie är Peter Nyberg som är lärare på Holavedens gymnasieskola och redaktör för Populär poesi. Nättidningen Popolär poesi släpper sitt första pappersnummer den 24 augusti och ställer även ut på biblioteket i samband med det. Missa inte deras releasemingel lördagen den 24 august med föreläsningar på biblioteket.

4ab21d30d4-PP_kompakt_150

Peter Nyberg – Populär poesi

  1. Grattis till utvecklingsbidraget på 50 000 :- från Svenska akademien. Hur har ni tänkt använda pengarna? Några projekt? Pristagare brukar få en tjusig motivering. Vilken fick Populär poesi av Svenska akademien?

Vi fick ett utvecklingsbidrag så tyvärr ingen tjusig motivering. Pengarna kommer att gå till att trycka två nummer av tidskriften och i samband med det få en fungerande administrativ struktur. Men de ska också räcka till att vara prispengar i två separata tävlingar i poesi, en för gymnasister och en för alla.

2. Du nämnde något om en antologi som PP kanske skulle släppa när jag talade med dig i våras?

Vi har fyra tryckprodukter på gång. En sommar och en vinterprodukt som vardera innehåller två nummer av tidningen. En jubileumsbok till nästa höst. Och en vinstbok med dikter i poesi tävlingen.

3. Ni har en snygg layout på hemsidan som är anpassad för läsplattor och utskrifter, kan du berätta lite om den?

Från vilket nummer har ni haft layouten? Är det ni själva som gör den eller tar ni in experter?

Jag är smickrad av att du tror att vi tar in i experter eftersom det är jag som har formgivit sidan utifrån vad jag har lärt mig från föregående nummer. Om man går till arkivet ser man hur startsidorna har förändrats.

Utgångspunkten har genomgående varit att göra en luftig sida med mycket enkla medel eftersom jag inte kan så mycket om layout. Märkligt nog har jag hela tiden tyckt att det föregående numrets form har varit fasansfullt och genant men att det nya numret har blivit grymt bra. De två sista numren tycker jag fungerar. Nästa nummer kommer jag utifrån illustrationer som vi har fått in av Håkan Eklund för att ändra lite på formen igen…

4. Kan du berätta om PP historia. Vad fick er att börja?

Jag och Peter Björkman, som då var gymnasielärare på Holaveden och redaktör för den finlandsvenska kulturtidskriften Horisont, skapade en blogg eftersom vityckte att det saknades forum om poesi. Det var ganska gott om forum där man kunde publicera sig men nästan ingenstans fanns ett forum där man skrev om poesi och förklarade vad, sådant som jag personligen uppfattade som ganska svårbegripligt, handlade om. Efter hand skapade jag en hemsida och började skriva där. Vi började få skribenter och kom, mer eller mindre medvetet, ut med fyra nummer per år. Efter hand har vi byggt ut avdelningarna och vi har i allt högre grad börjat fungera som en tidskrift med en kommunicerande redaktion och skribenter. Fortfarande sker allt arbete på frivilligbasis – jag är oerhört imponerad av att väldigt duktiga människor som tidigare arbetat på förlag, varit ledare på författarskolan på Lunds universitet eller helt enkelt är poeter har velat skriva för oss utan att få annat än textkritik tillbaka.

5. Hur hamnade du i Tranås? Hade du någon koppling till trakten? Vad visste du om bygden?

Den enda orsaken till att jag kom till Tranås var för att jag fick jobb som lärare i svenska, historia och religion på Holavedsgymnasiet. Jag tyckte mycket om småstaden, den enda väldigt långa gatan och minns att jag innan anställningsintervjun på gymnasiet fikade på Wienerbageriet. Jag minns också att jag tyckte att skolan var väldigt fin och modern i förhållande till andra skolor som jag hade varit på och att Anders Berg som intervjuade mig verkade vara en trevlig prick. I övrigt visste jag ingenting, varken om Tranås eller bygden. Därför har det varit lite av en uppenbarelse för mig att vara med i projektet ”Författare runt Sommen” där jag och två kollegor skriver essäer om alla författare som har verkat runt sjön.

6. Hur väljer ni teman till tidskriften?

Vi har inget givet tillvägagångssätt utan om någon har en bra idé som går att spinna vidare på hugger vi den.

7. Hur väljer ni folk som skriver för PP?

Det är öppet för vem som helst att skriva för oss, vi eftersöker ständigt nya skribenter, framför allt för att skriva prosa om poesi, men också för att skriva ny poesi. Eftersom vi inte har pengar till honorar hjälper vi till med att bearbeta texten så att den får hög kvalité innan den publiceras. Om någon vill recensera får hen böckerna som hen skriver om.

8. Ni ska ställa ut på Tranås stadsbibliotek den 24/8 under Konstrakan, kan du berätta lite om era planer?

Med start den 19 augusti ska vi ha en utställning om tidskriften med bild och text. Den 24 kommer vi att ha ett releasemingel för det första tryckta numret av tidskriften. Då ska det bli kortföreläsningar (10 minuter vardera) om poesi, bland annat om bild kontra text, om musiklyrik och om hur Tomas Tranströmer använder tid i Hemligheter på vägen. Dessutom ska vi givetvis presentera det nya numret av Populär Poesi.

9. När ni startade verkade ni vara lite i opposition mot den förhärskande språkmaterialistiska poesin, är ni det fortfarande?

När man försöker att komma in i ett sammanhang är det tacksamt att positionera sig och just då skylldes allt ont inom poesivärlden på just språkmaterialismen. Bakgrunden ligger i att några få poeter, som sades tillhöra den här riktningen, nådde väldigt starka maktpositioner. De skrev för 00-tal (sedermera 10-tal), DN och SvD. De gavs ut på de stora förlagen och framför allt skrev de väldigt tydliga poetiker och manifest om hur poesi skulle skrivas. Innebörden i dessa var att inget bildspråk skulle användas, inga allusioner skulle få förekomma, här och nu skulle beskrivas inom den ram som poeten valt och det spelade ingen roll om någon mer än poeten förstod det som skrevs. Poesin blev på det sättet elitistisk. Den gamla formen av poesi skulle förkastas. I praktiken tror jag att det blev som med Lars von Triers dogmakoncept, det var en teori som ingen, åtminstone inte med särskilt lyckat resultat, kunde följa i praktiken. Av något skäl valde motståndarna att kalla den här strömningen språkmaterialism och innan vi riktigt var införstådda med att det kanske inte fanns något som språkmaterialism så försökte vi lyfta fram motrörelsen – en traditionell förmodernistisk och modernistisk poesi.

Problemet är att när man faktiskt tar sig tid att läsa Anna Hallberg eller Helena Eriksson, som var två av dessa språkmaterialister, så märker man att deras poesi skiljer sig mycket åt. När man fortsätter att läsa de som kallades språkmaterialister inser man att det inte fanns någon gemensam nämnare för de här poeterna, förutom just att de var tämligen elitistiska och i långa stycken obegripliga. Poesisverige idag är helt annorlunda. Rimmade och rytmiserade dikter existerar och många klassiskt modernistiska och fullt begripliga diktverk ges ut. Jag tror att den ganska ensidiga exponeringen av oerhört svår dikt har fått två följder: Vi har en originell poesirörelse i Sverige som tillåter formexperiment av olika slag, men det har kostat på så sätt att färre poesiböcker än någonsin säljs.

För att efter många ord besvara din fråga: Nej, vi är idag främst inkluderande och försöker omfatta alla typer av poesi.

10. Ni skriver en hel del om musik och poesi. Vad har du för funderingar om det?

Som jag var inne på i frågan ovan så läser ganska få poesi idag – det är ironiskt nog betydligt fler som skriver. Orsaken är den rörelse som jag skissade upp, som på grund av sin elitism uteslöt musiklyriken, alltså den poesi som sjungs till olika typer av musik. Om man pratar om Evert Taube, Bellman eller Cornelis Vreeswijk är det ingen som betvivlar att deras texter kan fungera som poesi, men när Inflames, Vikingarna eller Robyn gör samma sak ses sången mest som nonsensljud. I det finns en djup orättvisa som vi försöker överbrygga. Lyriken började under antiken som just sången till lyra och idag är det betydligt fler som lyssnar på och blir berörda av Vikingarna än som läser Göran Sonnevi, som ändå är en av de bäst säljande poeterna i Sverige. Så varför skulle vi degradera det människor faktiskt är intresserade av när det i själva verket är närmare ursprunget än den tyst lästa bokpoesin? David Prieth från universitetet i Innsbruck gör i nummer 16 en skarp kontextuell analys av DJ Ötzis The Burger Dance, där olika snabbmatsrestauranger räknas upp i texten. Vår poäng är: Det är också en form av poesi.

11. Ni är på god väg att göra poesin mera populär med era 20 000 besök per nummer. Vad kan man göra mera? Några idéer som biblioteken kan använda?

Jo, Populär Poesi har blivit märkligt stor. Inte bara 20 000 besökare utan 20 000 läsare, alltså besökare som stannar över två minuter och rimligtvis läser något på sidan. Utöver dessa finns en mängd människor som bara far ut och in på sidan men som inte läser och därför inte är statistiskt intressanta. Givetvis finns också individer som går in på sidan och läser 10-20 sessioner under ett nummer.

Att utvecklas är viktigt, att försöka sig på nya koncept, testa nya idéer. De behöver inte vara omvälvande men fungera som en långsamt framskridande förbättring av det befintliga. Det är viktigt att rikta sig mot dem som växer upp, det är ju dem som ska ta över och föra vidare. Det finns många som skriver poesi i självläkande syfte och dess är kanske intressanta att fånga upp. Workshops i poesi, både läsning och skrivning, utställningar där unga får skriva dikter och ställas ut snyggt, poesitävlingen som Populär Poesi kommer att anordna tillsammans med gymnasiet, bjud in Guldtranepoeterna att prata, exponera poesiböckerna i biblioteksrummet. bjud in livs levande poeter att prata om sin poesi, ordna poesievenemang under Tranås större evenemang.

En intervju av Magnus Grehn

Peter Nyberg

Populär poesi

Söderlinggatan 1c

573 39 Tranås

peter@popularpoesi.se

 

populär poesi 018

PP

Annonser

1 kommentar so far
Lämna en kommentar

Härligt. Populär Poesi fyller verkligen en funktion. Det är underbart att dess verksamhet uppmärksammades, så att tidskriften fick denna chans att ömsa form och växa till sig.
Och särskilt tack till Tranås, som genom sin blotta existens skapat förutsättningarna för Populär Poesi att födas och frodas.

Kommentar av Tor-Björn Fjellner




Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s



%d bloggare gillar detta: