Under glastaket


Systrarna Adbåge kommer med nytt!
april 30, 2010, 11:52 f m
Filed under: Barn, Boktips, Författare, Nyheter

Härom dagen kom den alldeles fantastiska förtjusande bilderboken ”Leni är ett sockerhjärta” till biblioteket.  Jag läste boken medsamma eftersom jag hade vissa förväntningar. Och jag blev inte besviken. Emma Adbåge har gjort flera bilderböcker innan denna där hon står för både text och bild som exempelvis Fylla år och Vi hittar Smulbert. Jag tycker om dem allihopa! Men jag undrar om inte denna nya är min absoluta favorit. Härliga bilder med mycket detaljer att titta på och fascineras av.

Den handlar om Leni. Leni är en liten söt rödbrunhårig unge som alla tanter tycker är sååå söt. Tanterna säger att Leni är ett sockerhjärta.Men Leni vill inte vara ett sockerhjärta. Hon är stor och vuxen, hon! Sen följer flera uppslag där Leni gör vuxensaker. Hon kör den jättestora vagnen själv. Hon äter äcklig vuxenmat som senap, lök och stark ost. Men sen när pappa säger att hon ska städa då hjälper Leni till ett tag. Men sen tröttnar hon. Då vill hon nog vara ett litet sockerhjärta trots allt…

Idag packade jag upp en alldeles ny bilderbok av Petter Lidbeck och Lisen Adbåge, nämligen Åke och hans ö.  Petter Lidbeck och Lisen Adbåge verkar vara ett inarbetat team då de bland annat gjort bilderboken Kan man? tillsammans plus en rad  enklare kapitelböcker (Bozze, den snälla polisen-serien).Jag gillar detta team! De är lite galet, skruvat och färgglatt.

Åke bor på en ö. Han bor där med sina föräldrar och i motsats till de flesta andra på ön så bor de där året runt. Åke är bra på de mesta. När någon har problem med något på ön så ringer de till Åke. Och Åke rycker ut! Han hjälper till att fixa sol när tant Lotta saknar sol att sola i. Han fixar midsommarsång och dans när sångledaren blivit hes. Ja, Åke han fixar det mesta. Men han är inte så pratsam Åke.Han konstaterar endast när han får beröm att så är faktum.

”Nu skiner solen på Lottas gräsmatta igen.

-Vad duktig du är, säger hon och strålar mot Åke.

-Ja, det är jag, säger Åke.”

Men när dagen är slut så har Åke lite svårt att sova. Han går in till mamma och pappa och får sova i deras säng. Även duktiga, modiga hjältar måste nog få vara små och rädda ibland…

/Nadja

 

Annonser


Mamma mu, är det du?
april 19, 2010, 2:38 e m
Filed under: Barn, Evenemang

Lördagens barnteater, Mamma mu städar lockade minst sagt många till biblioteket!  Barnteatern uppskattades av både stor som liten. En del skämt tyckte även vi stora var mycket roliga, som inledningsvis när det var kohumor. Den här är ju en KOOOO-medi som vi ska spela för er sa kråkan (Tomas). Barnen var livligt engagerade genom hela föreställningen. Vad är det här som jag flyger med? frågade Kråkan.VINGAR ljöd svaret från den unga publiken.

Mamma mu och kråkan skulle städa lagården. Men de fuskade ju en hel del. Eller vad säger ni? Genom att sätta en hink på huvudet så slapp man ju se allt damm tyckte Kråkan.

Att Mamma mu och kråkan är KO- lossalt populära är det ingen tvekan om!

/Nadja



Svenska prästgårdar: Kulturarv – trädgårdar – byggnadsvård
april 15, 2010, 12:13 e m
Filed under: Boktips, Evenemang, Fackböcker, Kulturhistoria, Trädgård

Onsdagen den 14 april hade vi vårens sista kvällsprogram här på stadsbiblioteket. Martin Giertz från Torpa, några mil från Tranås, var vår inbjudna gäst. Martin har nyligen kommit ut med en mycket fin bok som heter:
Svenska prästgårdar- kulturarv, trädgårdar, byggnadsvård.
Med utgångspunkt från den visade han bilder och berättade. Boken handlar om några av Sveriges märkligaste och vackraste hus, nämligen prästgårdarna.

Martin bor tillsammans med sin hustru Sara i en mycket vacker sådan i Torpa kyrkby i Ydre. Den ligger på en sluttning ner mot sjön Sommen och inte minst trädgården är imponerande. Under drygt 20 år har de lagt ner mycket tid på renovering av såväl hus, uthus som trädgård.

Men Martin är verkligen inte bara intresserad av sin egen prästgård, utan av alla prästgårdar i Sverige. Hans ambition med boken är att påvisa vilket stort kulturarv som finns just i dessa hus och hur vi ska föra det vidare in i framtiden.

Efter det givande föredraget, som uppskattades mycket av det 30-tal personer som trotsat den vackra vårkvällen och tagit sig till biblioteket, gavs det möjlighet att köpa den vackra boken. Vilket de allra flesta gjorde.

Monica



Utrensning av Sofi Oksanen
april 14, 2010, 10:18 f m
Filed under: Boktips, Hc.01 Skönlitteratur, Litterära priser

Nordiska rådets litteraturpris gick i år till Sofi Oksanen för boken Utrensning.

Den här boken fångade mig från första raden och håller fortfarande greppet.   Den är spännande som en thriller, mycket välskriven och den ger en historielektion om ett land som ligger så nära oss men som jag vetat ytterst lite om. Berättelsens grymheter avslöjas i olika lager –  läsaren förflyttas fram och tillbaka mellan olika tidsperspektiv:

I en tid av förföljelser i ett hemligt rum är en man dold, gömd för omvärlden.

I en annan tid, under 90-talet i Estland på landsbygden lever en äldre kvinna, Aliide. En dag upptäcker hon ett bylte på gården. Hon nonchalerar det först, men hon ser att det är en människa. Ska hon våga gå fram? Eller är det en fälla?

 Så småningom hjälper hon flickan som ligger blåslagen och trasig. Hon tvättar henne, ger henne mat, vårdar henne. De två kvinnorna närmar sig försiktigt varandra. Zarah är på flykt från sina ryska hallickar som utnyttjat henne omänskligt. Men hon har inte hamnat hos Aliide av en slump. Hon visar ett foto av Aliide och sin mor – de två är systrar. Så frilägger Oksanen berättelsen om tiden under den tyska  och sedan under den sovjetiska ockupationen, om åsiktsregistrering, om deportationer av oliktänkande, om människojakt och tortyr. Och Aliide, ung och olyckligt förälskad, och en djupt störd människa – med känslan att ha blivit förorättad – gör det oförlåtliga.

Den här boken berättar om omänskliga handlingar och om svek. Den kopplar ihop onda handlingar gjorda i det förflutna med nutid. Men det är ändå inte enbart en  mörk historia. För trots allt det svarta  låter Oksanen berättelsen öppna en möjlig väg mot en ny framtid. Jag blev starkt gripen av boken och mitt råd är – läs den!



Sticka och virka på biblioteket.
april 7, 2010, 9:57 f m
Filed under: Nyheter

”Handens rörelse, garnet som löper mellan fingrarna, stickor som klickar, virknålar som hakar upp nya maskor i ett intrikat mönster är njutning för många. En stillsamt växande rörelse i det moderna larmet.”

Uppstickare, ja det kanske man kan kalla de fyra damer från TAIF:s damklubb som i tisdags eftermiddag var inbjudna till Tranås stadsbibliotek för att leda ett ”stick-cafè” där. De fick där dela med sig av sin mångåriga kunskap inom såväl stickning, virkning och annat handarbete. Att just intresset för stickning och virkning är på uppgång i samhället det förstod man på besökarna. De bestod av allt från flickor i 8-10 års åldern till damer i 70-årsåldern. En del helt noviser, andra specialister( männen lyste dock med sin frånvaro). Det frågades och diskuterades. Stämningen var gemytlig. I samband med detta passade biblioteket på att visa upp en del av sitt stora utbud av böcker om handarbete.

Inom just stickning och virkning har det kommit många fina böcker den senaste tiden. Man hade också gallrat ut en hel del handarbetsböcker, som hade några år på nacken. Dessa såldes för en billig penning.

En annorlunda men mycket trevlig eftermiddag på biblioteket.

Monica!