”Min far var en sanndrömmare”, säger han. ”Själv har jag bara haft två såna drömmar. Den första hade jag natten innan du föddes.” Morfar sneglar mot dörröppningen. Sedan sänker han rösten tills den inte är mycket mer än en viskning. ”Jag drömde om en måne som steg över Engelsfors. Den färgades röd av blodet från en pojke med svart hår. Jag drömde om en räv, och en flicka med gröna ögon. En flicka som skulle få utstå mycket. Men hon var stark. Starkare och modigare är hon själv förstod. Och hon var inte ensam. Hon hade vänner. Vet du vem jag pratar om, Anna-Karin?”
Läste ni Cirkeln förra året? Boken som utspelar sig i den lilla orten Engelsfors, en ort som först drabbas av en självmordsvåg bland gymnasieungdomarna och sedan av en mängd märkliga saker, åtminstone för en liten skara ungdomar som visar sig vara… Jag ska inte berätta, du får läsa den, men jag kan berätta att det handlar om realistisk magi på högsta nivå!
Strandberg och Bergmark Elfgren planerar skriva en trilogi och Eld, som nyligen släppts är alltså bok nummer två. Cirkeln, som den första boken heter var riktigt framgångsrik och blev minst sagt hypad och det finns inget som säger att det inte skulle gå lika bra för Eld, för bok nummer två är faktiskt bättre än den första!
I Cirkeln är personporträtten fantastiska, det är de som för hela boken framåt och som gör den intressant och läsvärd. Magin i Cirkeln får däremot aldrig riktigt fart, tycker jag inte. Det är bra skrivet, det är spännande och läsvärt, men det är inte på topp. I Eld sprakar det däremot så det är helt omöjligt att sluta läsa! Magin tar fart, det är nervkittlande, intelligent och fyndigt. Och realistiskt. Vardagsskildringarna från den lilla svenska bruksorten, de väldigt verklighetstrogna skildringarna av mer eller mindre vanliga familjer och de fantastiska personporträtten gör att även magin känns som om den vore på riktigt.
Minoo går bredvid Linnéa på vägen till Kärrgruvan. De andra går bakom dem, var och en för sig.
Linnéa har inte sagt ett ord sedan de lämnade Nicolaus lägenhet. Med jämna mellanrum sneglar Minoo på hennes profil, den svarta luggen och det axellånga, svarta håret som är uppsatt i svarta tofsar. De hårt sminkade ögonen är dolda bakom de stora glasögonen.
Minoo stör dig ofta på Linnéas kantighet och aggressivitet, men hon beundrar henne också. Hon är en sådan person som Minoo skulle vilja ha som vän. Men deras liv är så fruktansvärt olika. Deras konversationer flyter aldrig obehindrat, det finns alltid en vaksamhet från bådas håll.
I Eld lär man som läsare känna huvudkaraktärerna ännu bättre och de lär framför allt känna varandra (och även sig själva) på en betydligt djupare nivå. Var och en av ungdomarna blir beskrivna både utifrån de övrigas perspektiv och inifrån sig själva, vilket ger en heltäckande bild, och resultatet blir att personporträtten fortfarande är det allra bästa och mest intressanta med de här ungdomsböckerna. De visar att det kan finnas mer än en verklighet och att det faktiskt oftast finns förklaringar bortom ytan, till varför folk är som de är.
Läs detta. Det är spännande och det är bra. Jag vill än en gång poängtera att ungdomsböcker är till för att läsas, oavsett ålder på läsaren. En bra bok är en bra bok är en bra bok, oavsett hur gammal du är.
/Linnea
P.s. Jag vill för övrigt tillägga att om ni läser Eld och undrar om boken ”Den hemliga historien”, som nämns vid ett par tillfällen, finns på riktigt, så kan jag berätta att, ja, det gör den (skriven av Donna Tartt) och om ni vill veta om den är så bra och läsvärd som Minoo och Viktor tycks tycka, så kan jag tala om att, ja, det är den, och om ni vill veta om den finns att låna på bibblan, så kan jag tala om att ja, det gör den och om ni inte förstått det redan så är det ett hett tips! D.s.
Postat i: Nyheter
Veckans filmtips är något som motsägelsefullt som en feelgood-film om cancer.
Adam, 27 år, får reda på att han har cancer och bara 50 % chans att överleva. Vi får sedan följa hur Adam och hans nära påverkas av denna allvarliga sjukdom. Självklart skildrar filmen i första hand Adams egna kamp mot sjukdomen och insikten om han snart kan komma att dö, men filmen tar även upp hur det är att som anhörig uppleva detta. Bästa kompisen Kyle som med skämt och ett glatt yttre försöker avskärma sig från det allvarliga i situationen. Den hysteriska mamman som genast vill flytta in och ta hand om sonen. Flickvännen som lovar att hjälpa till och stötta Adam men som snart får tankar på någon annan och som försöker ställa allt till rätta med en hund.
Filmen bygger på manusförfattaren Will Reiser liv och upplevelser kring cancer. Cancer är såklart inte särskilt roligt i sig, verkligen inte, och liksom många andra tunga ämnen något som sällan skildras i komedier. Här har man dock lyckats ganska bra tycker jag, filmen väger hela tiden mellan humor och allvar, men går aldrig för långt åt något håll. I huvudrollen som Adam ser vi Joseph Gordon-Levitt, kompisen Kyle spelas av Seth Rogen och i rollen som Adams terapeut (som bara haft två patienter tidigare) ser vi Oscarsnominerade Anna Kendrick.
Kom in och låna innan någon annan hinner före!
/Mikael
Mrs Angels tårtbageri av Gaile Parkin utspelar sig i Rwanda. Vi möter ett mångkulturellt Afrika. I Kigali bor och arbetar människor från flera afrikanska länder och från andra världsdelar. Angel Tungaraza som sjäv kommer från Tanzania har ett tårtbageri hemma i sin lägenhet. Där tar hon emot sina kunder och lyssnar till deras historier. Rwandas historia med folkmordet kastar sin skugga över tillvaron och det stora problemet med AIDS är ständigt närvarande. Angel och hennes man tar hand om sina barnbarn, vars föräldrar dött i AIDS. Det handlar om att gå vidare och göra det bästa av situationen.
Om man gillar böckerna om Damernas detektivbyrå kommer man att tycka om den här boken. Det är samma varma livsfilosofi och samma finurliga sätt att lösa problem. Angel engagerar sig i sina kunders och vänners sorger och glädjeämnen och skapar personliga och unika tårtor för dem. Problemen löser man bäst över en kopp te och cupcakes från tårtbageriet.
Gaile Parkins är själv född och uppvuxen i Afrika och har arbetat i flera afrikanska länder, senast i Rwanda med flickor och kvinnor som överlevde folkmordet.
/Wiola
En bra kurs som jag hade nytta av under mitt Parisbesök nu i vår var kursen Franska direkt från Univerb. Den består av 5 CD-skivor och ett texthäfte. Jag lyssnade först på CD-skivorna för komma in i språket. Det är infödda fransktalande som läst in materialet, tydligt och bra. Varje kapitel består av användbara dialoger och fraser för en turist i Frankrike. Grammatiken kommer in helt naturligt och förklaras på ett bra sätt på svenska. Jag rekommenderar den här kursen för den som vill fräscha upp sin franska, men kanske inte för den som är helt nybörjare. Printemps à Paris. Oh là là!
Wiola
Postat i: Nyheter
Lägg en bok i pickn
ickkorgen! Novellix ger ut noveller på ett nytt sätt: styckvis och i fickformat, med snygga omslag. Jag har läst Amanda Svenssons ”Jag vill veta var stockrosrona kommer ifrån”, 25 sidor tät prosa om återblicken mot ett möte som kanske var slumpartat, som andades längtan, desperation eller melankoli.
En man kommer till Sveriges sydligaste punkt för att ta farväl av sin döende mormor. På vägen möter han en ung kvinna som stämmer möte med honom. Det blir inte som hon vill, det blir inte som han vill.I denna korta glimt lyckas Amanda Svensson pressa in brottstycken av liv från olika världar. Det berör.
Jag är imponerad och kommer att läsa mer av Amanda Svensson!
Karolina
”Varje liv är värt att skildra” började Ingrid sjökvist från Liv i Sverige med att säga när hon inledde författarbesöket tisdagen den åttonde maj. Föreningen liv i Sverige vill ge en motvikt till den skeva bild av kändisbiografier som kommer ut i vårt land. Liv i Sverige är inget förlag men ger råd och samarbetar med förlag, museer och hembygdsföreningar.
”I skuggan av en barndom” heter Lars-Erik Strands debut bok. Strand intervjuade sin mamma om hennes uppväxt. Hon spelade in hela 15 C-90 kassetter fulla av berättelser från ett svunnet fattigsverige om: TBC, Spanska sjukan, pigor och utedass. Strand talade om sin mammas uppväxt i en liten by i Jämtland på 20-talet där hon tidigt blev föräldralös och fick tjäna som piga hos flera mycket elaka människor. Trots psykiska problem och inre demoner tycker Anna Strand att hennes liv haft flera ljusa än mörka stunder. Lars-Erik väver in sin egen berättelse och berättar med stor inlevelse för den 36 personer stora publiken hur mycket hans vänner betydde när han mor gick in i sina psykiska problem.
Det var ett mycket och intressant föredrag av Ingrid Sjökvist och Lars-Erik Strand
/Magnus G.
Många köpte Lars-Eriks bok och ville ha den signerad.
Mikael Carlefyr har glatt oss på biblioteket med att dansa Charleston vid två tillfällen 31 mars och 21 april. Vid det första tillfället var det tyvärr inte så många som hittade till biblioteket för att prova på dansflugan från 1920-talet, men undertecknad och Britt passade på att prova den vilda dansen från det legendariska 20-talet. Jag hade svårt med takten och lär aldrig bli någon ”Den store Gatsby”, men Britt hade nytta av sina kunskaper i hambo och Polka. Några förbipasserande testade på dansen och publiken njöt av att se Carlefyrs viga uppträdande.
21 april var det mycket mera tryck, Carlefy hade fått förstärkning av sin dansanta flickvän och 6 personer hittade till biblioteket för att testa dansen Charleston med handledarna i en timme, till många i publikens förtjusning. Det är inte var dag man får njuta av Louis Armstrongs musik och titta på duktiga dansare på arbetstid. Mikael Carlefyr ska även dansa på Tranås Blues -och Jazzfestival i sommar, passa på och gå dit.
/Magnus G.


















